Jaha, så när alla andra flyr från Finland så
flyr jag till Finland. Eller så trodde jag i alla fall. Jag hade fel.
Det visade sig att det aldrig varit såhär många utbytesstudenter i Helsingfors.
Helsingfors is the place to be, så att säga. Så till den grad att jag, med
många andra, åkte till Helsingfors för att bli hemlösa. Väldigt spännande.

Men det visade sig att jag har en väldigt vänlig kusin här. En kusin jag
visserligen inte träffat eller pratat med på 10 år och som dessutom är rätt
trångbodd. Så jag åkte till Helsingfors, för att livet i Sverige var satt på en
paus som ska upphävas om 4 månader, för att campa på ett golv nånstans i
grannlandet.

Efter att ha ordnat lite hit och dit har jag i alla fall flyttat in i ett
totalt vitt rum utan möbler. Eller, med lite god vilja och en aning fantasi kan
man få väggarna till att skifta en aningens aning i blått. Ekot som så charmigt
också bodde i rummet gjorde att det bara kändes ännu mer vitt. Så, jag ställde
min svarta resväska i det ekande rummet tog med mig min kusin och hans sambo
och inhandlade allt med färg och fluff jag kunde hitta på IKEA. Jag intalade
mig att det är sånt man får göra på sin födelsedag, även om boendet bara är för
fyra måndader. (Men den nordiska vintern är tillräckligt deprimerande även utan
eko, visst? Visst? Visst?) Så jodå, nu har jag någonstans att bo och det är inte
parkbänken utanför järnvägsstationen som jag hade planerat in. Det är på en
madrass i ett rum med musmattor som tavlor på väggarna.